Del 2. Hälsa och lärande
Denna vecka har gymnasieskolor och vuxenutbildningar stängt sina lokaler och gått över till fjärrundervisning. Riksdagen har klubbat igenom en lag som gör det möjligt att stänga skolor, en del grundskolor har redan gått över till distansundervisning. Om samtliga grundskolor kommer behöva stänga är ännu ovisst.
Mitt i ovissheten finns det ändå saker som vi vet. Som vi kan och bör agera på. Vi känner till skolans och elevhälsans uppdrag. Vi vet att det finns elever som redan nu är hemma från skolan. Att det kommer dröja innan samhället är tillbaka i normala rutiner. Här kommer några rekommendationer för vad vi kan och bör göra:
Utgångspunkter
Skolans uppdrag = elevhälsans uppdrag. Alltså kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget. Vi ska skapa förutsättningar för varje elevs lärande. Och eftersom lärande och hälsa hänger ihop ska vi se till att eleverna mår bra. Dessutom har vi i skolan ett kompensatoriskt uppdrag, vi ska säkerställa att alla elever får en lika god skolgång, oavsett egna förutsättningar. Den sista utgångspunkten är socialtjänstlagen och vår skyldighet att anmäla oro.
Kartlägg
Kartlägg tillsammans med dina kollegor i elevhälsoteamen och arbetslagen vilka barn vi särskilt bör uppmärksamma när skolan och samhället inte längre fungerar som vanligt.
Inlärning
- Vilka elever kommer få särskilt svårt att klara skoluppgifter när de ska plugga hemma? Det gäller särskilt barn med olika slags inlärningssvårigheter.
- Vilka föräldrar kommer ha särskilt svårt att hjälpa sina barn med skolarbete? Det handlar både om vilken utbildningsnivå man har, hu många barn man har, hur trångbodd man är.
- Vilka elever har inte tillgång till wifi, dator eller padda hemma? Hur kan undervisningen säkras för dem när vi går över till digitala lösningar?
Hälsa
- Vilka elever har sin trygga punkt i skolan och riskerar att fara illa i hemmet? Riskerna ökar när samhället gungar, föräldrar utsätts för stress och hela familjen ska umgås dygnet runt.
- Vilka elever saknar bostad?
- Vilka elever kommer ha svårt att äta sig mätta när deras huvudmål i skolan försvinner?
Planera
Hur kan vi säkerställa att det fungerar bra för de hjärtebarn vi identifierat, även om de inte är i skolan? Förslag på strategier:
- Kontakta vårdnadshavare och fråga vad de behöver, hur ni kan hjälpa till.
- Tät individuell kontakt med dessa hjärtebarn. Både avseende studier och vad gäller mående. Gärna videosamtal om möjligt, då får man en möjlighet att se och läsa av hur barnen mår, utan att de berättar det.
- Eftersom elevhälsopersonal har hårda krav på sekretess krävs särskilda program och appar för säkra videosamtal. Lärare och fritidspersonal kan däremot har kontakt med eleverna utan samma hårda krav.
- Elevhälsopersonal kan ha kontakt via telefon.
- Ta fram en plan och ett schema för vem som kontaktar vilka av dessa hjärte-elever och när.
- Erbjud handlednings- och konsultationstider för lärare och annan personal.
- Upprätthåll elevhälsoteamets möten och samarbete. Digitalt eller analogt.
Samverka
- Ta redan nu kontakt med socialtjänsten, gärna på chefsnivå. Hur ser deras beredskap ut nu? Hur kan ni samverka?
- Ta kontakt med socialtjänsten kring specifika barn som ni känner oro kring?
Informera
- Ta fram tips på vad man ska tänka på för att kolla hur barn mår i hemmet som ni kan dela med berörd personal.
- Ta fram underlag för när och hur man orosanmäler.
- Informera alla personal om hur ni jobbar, hur de kan använda er och hur de når er.
- Se till att all information är kort och koncis. När vi är trötta och överbelastade behöver vi konkreta checklistor för att orka ta in och använda oss av information.
Tips på stöd
Elevhälsan i Motala kommun har sammanställt nummer man kan kontakta om man är orolig eller mår dåligt. Du kan ladda ner pdf:en här.
Källan/Schizofreniförbundet erbjuder stöd till barn och ungdomar som lever i familjer där föräldrar har psykisk ohälsa. Här finns info och kontaktuppgifter.
