Utan en bra grund lutar eller faller i värsta fall hela bygget. Det gäller inte bara för byggnader, utan även för grupper och organisationer. Många gånger tar vi oss inte tiden för att lägga en bra grund som det fortsatta arbetet kan utgå från. I detta blogginlägg vill jag dela med mig av 5 utgångspunkter för effektivt elevhälsoarbete. Självklart går det att applicera även på andra grupper i skolan som arbetslag och ledningsgrupper!
Elevhälsans uppdrag = skolans uppdrag
Elevhälsan är en del av skolan, den måste därför ses som en byggsten i skolans uppdrag med utgångspunkt i Skollagen och Läroplanerna. Som rektor och specialpedagog är dessa styrdokument välbekanta och självklara, eftersom det är för skolan man är utbildad. Övrig elevhälsopersonal är i stor utsträckning utbildad för och har kännedom om helt andra organisationer: framförallt vården och socialtjänsten. Som elevhälsopersonal är det därför oerhört viktigt att få en ordentlig introduktion till skolans uppdrag, dessvärre hör det till ovanligheterna att denna introduktion görs. Eftersom skolans uppdrag är att utveckla kunskaper och värden är det precis det som elevhälsan ska ägna sig åt. Inom skolans uppdrag ryms varken behandling, neuropsykiatriska utredningar eller utredning avseende oro avseende föräldraskap och hemförhållanden. Skolan här däremot ett ansvar att göra orosanmälningar och att hjälpa elever med svårigheter eller som mår dåligt att navigera i samhället så att de får hjälp från rätt instans.
1. Tydliggör skolans uppdrag
Fråga EHT-teamet vad de vet om skolans uppdrag: att utveckla kunskaper och demokratiska värden. Tydliggör uppdraget och diskutera sedan elevhälsans uppdrag utifrån det. Håller ni er inom skolans ram som elevhälsoteam och som enskilda kompetenser? Eller händer det att era insatser (av omtanke, okunskap eller gammal vana) hamnar långt utanför organisationens och ert eget uppdrag?
Jag brukar ofta utgå från bilden till höger när jag handleder och fortbildar för att hjälpa mig själv och andra att navigera rätt och hålla oss inom ramen. Använd den gärna!
Förebyggande och hälsofrämjande arbete
Enligt skollagen ska elevhälsan främsta arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Men vad betyder det egentligen? Det är svårt att göra något om en inte riktigt vet vad det innebär. När reflekterade ni senast över och tydliggjorde de centrala begreppen förebyggande och hälsofrämjande? Har ni klart för er vad de betyder, har ni en gemensam bild och vet ni när ni gör sådana insatser?
2. Diskutera och definiera begreppen förebyggande och hälosfrämjande.
Använd gärna bilden här intill. Prata först generellt om begreppen – vad menas med dem? Låt sedan varje deltagare fundera över vilka arbetsuppgifter som hen gör som faller in i de olika kategorierna för att göra det med konkret. Titta i era kalendrar och bläddra bakåt från idag till terminsstart. Därefter får var och en kort berätta om vilka typer av förebyggande och hälosfrämjande insatser hen har gjort.
Bli ett team!
Elevhälsans samlade kompetenser kallas ofta för elevhälsoteam (EHT). Men många EHT-grupper lever inte upp till definitionen av ett team: att ha en tydlig gruppidentitet och gemensamma mål. Enligt Skollagen finns det krav på en samlad elevhälsa, men för att förvalta den väl behöver kompetenserna just samlas och verkar tvärprofessionellt. Ibland sker det, men det mesta av elevhälsans arbete sker enskilt före respektive kompetens utan gemensam riktning. För att kunna ha ett gemensamt mål behöver vi först har klart för oss vad skolans och elevhälsans uppdrag är.
3. Kom överens om tydliga gemensamma mål.
Använd den omfattande statistik som redan finns att tillgå avseende elevers måluppfyllelse, trivsel, närvaro, arbetsro och annat och analysera den för att fatta beslut om fokus, mål och för att utvärdera. Målen ska utgå från skolans uppdrag och en analys av skolenhetens nuläge och aktuella behov. Systematiskt kvalitetsarbete är ett utmärkt verktyg för att göra dessa analyser. Målet för elevhälsans arbete behöver beslutas under rektors ledning och enlighet med hela skolenhetens mål. Till exempel: ”I år har vi fokus på att öka trygghet och likabehandling och minska diskriminering, kränkningar och mobbing.” Genom att sedan definiera tydliga och gemensamma mål kan vi jobba i samma riktning. När målet är satt och uttalat är det lättare att förstå hur varje kompetens kan bidra. Dessutom vet vi om vi har gjort rätt saker när vi har mätbara mål.
Att ha gemensamma mål är dessutom ett utmärkt sätt att skapa gruppidentitet och tillhörighet – något som kan öka arbetsglädjen och få medarbetare att stanna på skolan.
4. Skapa tydliga roller och uppdrag
Den viktigaste teambuildingövningen vi kan göra är att definiera våra roller. När pratade ni senast om era arbetsuppgifter? Finns det arbetsbeskrivningar för elevhälsans kompetenser? Ett enkelt sätt att börja är att berätta för varandra om vilka arbetsuppgifter ni har, vilka erfarenheter och professionella specialintressen ni har. Då får rektor och teamet ett bra underlag för att fördela arbetsuppgifter och sätta individuella mål.
Trots att EHT består av olika lagstadgade kompetenser är ofta roller och uppdrag otydliga. Förväntningar är inte alltid uttalade. Vi fördelar ofta arbetsuppgifter utifrån vem som har mest tid, trots att det är väl belagt att det är mer effektivt att fördela dem efter vem som har rätt kompetens. Dessutom kan kompetens och yrkeserfarenhet skilja sig från kurator till kurator, från psykolog och till psykolog.
Välinvesterad tid
Att bygga bra från grunden är välinvesterad tid, eftersom vi då kan nyttja våra resurser på ett mer medvetet och effektivt sätt. Varje ny medarbetare är en ny byggsten som måste introduceras. Och sen måste bygget underhållas också, eftersom förutsättningarna hela tiden förändras med nya elever, ny personal och förändringar i lärmiljön.
5. Boka en tid!
- Boka av en halvdag eller två för att prata om vad ni gör och varför!
- Svårt att hitta sammanhängande tid? Avsätt en kvart de fyra närmsta EHT-mötena och diskutera en punkt i taget.
- Be gärna deltagarna förbereda sig innan genom att dela diskussionsfrågorna med dem.
Lycka till!
Referenser
- Aktuella läroplaner
- Henrikson, O. & Habitud (2017). Åtta principer för framgångsrika team (Stockholm: Natur & Kultur).
- Skollagen (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800
- Tannenbaum, S.I., Beard, R.L. & Salas, E. (1992). Team building and its influence on team effectiveness: An examination of conceptual and empirical developments. Issues, theory, and research in industrial/organizational psychology., (pp. 117–153). Oxford, England: North-Holland, xviii.
- Vägledning för elevhälsan
- West, M. & Lyubovnikova, J.R. (2012). Real teams or pseudo teams? The changing landscape needs a better map. Industrial and Organizational Psychology, 5(1), 25–28.
- Woolley, A.W., Chabris, C.F., Pentland, A., Hashmi, N. & Malone, T.W. (2010). Evidence for a collective intelligence factor in the performance of human groups. Science, 330(6004), 686–688.
