En välfungerande elevhälsa är en nyckelfaktor för en framgångsrik skola. Många elevhälsoteam kämpar med grundläggande pusselbitar som tillgång till kompetenser, att hinna med det främjande och förebyggande arbetet och att arbeta strategiskt och systematiskt. För att komma vidare i arbetet med att utveckla elevhälsan behövs utrymme för gemensam reflektion och planering. Och en medveten användning av den gemensamma planeringstiden.
Att skapa goda förutsättningar för elevhälsans arbete är en utmaning för många skolor och skolhuvudmän, vilket Skolinspektionen tydligt påtalat den 7 oktober 2017, efter halva tillsynsperioden, samt i sin kvalitetsgranskning 2015. Problem finns vanligen inom områdena: samlad elevhälsa, främjande och förebyggande arbete och systematiskt kvalitetsarbete.
Samlad elevhälsa
Tillgången till elevhälsa är otillräcklig i majoriteten av de granskade skolorna, enligt Skolinspektionen. Vanliga problem är att elevhälsans kompetenser inte finns tillgängliga i den dagliga verksamheten. Detta medför dels att de de olika kompetensernas perspektiv och kunskap inte kan tas tillvara i arbetet med att uppmärksamma och hantera befintliga eller möjliga problem. Det innebär också att elevhälsans kompetenserna inte har möjlighet att arbeta främjande och förebyggande. Min erfarenhet är dessutom att elevhälsans kompetenser ofta arbetar var för sig, i stället för tillsammans, även när alla kompetenser finns tillgängliga.
Främjande och förebyggande insatser
Skolinspektionen skriver ”Även om skolorna genomför vissa förebyggande och hälsofrämjande insatser inom elevhälsoarbetet, är det inte tillräckligt mot bakgrund av elevernas behov inom det psykiska området.”
Främjande arbete innebär att skapa goda förutsättningar för hälsa, utveckling och måluppfyllelse. Det främjande arbetet tar sin utgångspunkt i kunskap om vad som gynnar hälsa, vad som får oss att må bra. Förebyggande insatser innebär att undanröja eller minska risker för ohälsa. Vi utgår då från identifierade risker eller riskgrupper. Främjande och förebyggande arbete ska ske på grupp- och organisationsnivå. I alla verksamheter är det lätt att fastna i det åtgärdande arbetet och endast jobba med akututryckningar kring enskilda elever. Vi fastnar i det åtgärdande, trots att vi vet att det kostar både eleven, skolan och samhället oerhört mycket att åtgärda problem som redan har uppstått, jämfört med att undanröja riskerna och bygga på det som fungerar.
Systematiskt kvalitetsarbete
Skolinspektionens granskning visar att det saknas både strategier och ett systematiskt kvalitetsarbete avseende elevhälsans arbete. Elevhälsan samarbetar inte heller i önskad utsträckning med lärarna. Det systematiska kvalitetsarbetet ska innehålla analys, planering, genomförande och uppföljning. Min erfarenhet är att systematiken ofta är bristfällig både vad gäller de enskilda kompetensernas arbete och elevhälsan i stort. Genom ett tydligt styrt och aktivt kvalitetsarbete kan skolans resurser samordnas bättre, få högre kvalitet och bli mer kostnadseffektivt. Det bidrar också till att skapa utrymme för främjande och förebyggande arbete och att elevhälsans samtliga kompetenser tas tillvara.
Från insikt till utveckling
Jag tror knappast att Skolinspektionens granskning kommer som en överraskning för oss som jobbar i skolans värld. Att inte räcka till, att inte kunna bidra på bästa sätt, är en ständig frustration för oss som arbetar inom elevhälsan. Jag vet också att det finns ett brinnande engagemang ute på alla skolor runt om i landet, för att skapa en skola där alla elever utvecklas och mår bra. De granskningar jag nämnt ovan bekräftar bara det. Att det är svårt. Att det finns mycket utvecklingspotential. Hur går vi då från ord till handling?
En sak som elevhälsan ofta saknar är tid för strategiska samtal. Ofta stöttar vi annan skolpersonal i deras kompetensutveckling, det är vi som finns runtom och stöttar upp på planeringsdagar och i det löpande arbetet. Men få elevhälsoteam har egna planeringsdagar när de kan ta ett steg tillbaka, prata ihop sig, skapa samsyn, analysera, utvärdera, planera och skapa gemensamma strategier. Jag tror att samsyn och gemensam planeringstid är ett första steg och en förutsättning för att gå från insikt om problem till kvalitetsutveckling.
Ett sätt att arbeta vidare är att delta i våra kvalitetsdagar för den samlade elevhälsan. Vi har tre olika fokusområden:
- samlad elevhälsa
- främja och förebygga
- systematisk kvalitetsarbete
Vi utgår naturligtvis från skollagen och andra relevanta lagar, från Vägeldning för elevhälsan och från forskning och beprövad erfarenhet. Alla våra utbildningar är upplevelsebaserade och processorienterade. De bidrar både till ett ökat kunnande och ett förändrat görande.
Vi erbjuder kvalitetsdagar för elevhälsan i Stockholm under vårterminen 2017, utbildningarna kan också ges som uppdragsutbildning utifrån era behov.
